hur man rider,

inan man börgar rida så moste man kontrolera att rid hjälmen sitter rakt och att om man har stigbyglar så ser man till att tårna inte pekar neråt utan upåt anar så kan foten åka in i stig bygeln för att om hästen springer i väg och man ramlar av hästen så henger man var i stig bygeln och släpas äfter hästen i ful fart så tåran pekar altidup åt när man rider!
när man ska börga skrita så ska man släpa lite på tyglarna så att hästen skänner att den ska börga gå, sen smackar man litte med munen och tryker lite med benen mot dens bak ben lite lät.
när man ska börga trava så tryker man med benen mot hästen bak ben och låter lite med munnen om man vill så steler man sig lite lät på stigbyglarna
och lutar sig liten mot hästen.

när man ska höger galoppera så drar man fram ditt högra ben och drar bak sitt vännstra och smakar med munen

när man ska vännster galoppera så drar man fram sitt vännstar ben och drar bak sitt högra

Passgång är en tvåtaktig gångart som till exempel kameler, giraffer och vissa hästraser använder sig av. Utmärkande för denna gångart är att två ben på samma sida (till exempel höger fram- och bakben) förflyttas framåt samtidigt.

I till exempel Nordamerika är det vanligt att travhästar eller speciella passhästar körs eller rids i passlopp.

Passgångare som på engelska heter pacer är av samma ras som travare (eng. trotter). De härstammar alla ifrån en quartermärr som betäcktes av ett engelskt fullblod. Att sporten pacer inte finns i Sverige beror till största del på att vår djurskyddslagstiftning är strängare än i USA. På en pacer länkas nämligen benen ihop med remmar när de lär sig passgång, så att trav är omöjligt. Men remmarna används inte efter att de lärt sig det och många av hästarna är passgångare från födseln och behöver inte tränas med remmar.

[redigera] Pass hos islandshästar

Flygande pass är en passgång främst hos islandshästar. Hästen sätter i samma sidas benpar nästan exakt samtidigt med ett svävmoment innan den sätter i andra sidans benpar. Då flygande pass går mycket snabbt, ibland snabbare än galopp i hög fart, och är ansträngande för hästen är det bäst att lägga passen på raksträckor. Därför används den framförallt som tävlingsmoment i bland annat kapplöpningssammanhang.

Om hästen passar utan sväv kallas det grisepass, eller är extremt passtaktig i tölten. Grisepass är icke önskvärd och hästar med dålig balans föredrar grisepassen som är energieffektivare. Eftersom grisepass tyder på styvhet hos hästen och att den är obalanserad och inte jobbar i en bra arbetsform är det inte önskvärt på tävlingsbanan. I grisepass sätter hästen samma benpar i marken samtidigt, alltså vänster framhov och bakhov sätts i marken på samma gång. På det sättet har hästen alltid två hovar i marken, vilket gör att den får bättre balans. Orsaker till att hästen utvecklar grisepass kan vara att vissa muskler är för svaga och att den är obalanserad. Ett säkert sätt att upptäcka grisepass är att från sidan se hur hästen sätter hovarna.


Passgång är en tvåtaktig gångart som till exempel kameler, giraffer och vissa hästraser använder sig av. Utmärkande för denna gångart är att två ben på


islands hästar kan tölta
Tölt är en gångart som endast ett fåtal hästraser behärskar, varav islandshästen torde vara den mest kända. Rörelsemönstret är egentligen en typ av snabb skritt, men istället för att ha tre ben i marken och ett lyft har hästen i tölt ett ben på marken och tre lyfta. Tack vare att tölten inte innehåller något svävmoment blir detta väldigt bekvämt för ryttaren. Tölten är en fyrtaktig gångart med fotförflyttningen vänster bak - vänster fram - höger bak - höger fram osv.
En häst som töltar


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0